Bujinkan Dojo Budo-taijutsu är en japansk krigskonst som bygger på nio traditionella japanska skolor som använts i historien av samurajer och ninja. Syftet med träningen är att lära sig självförsvar, därför tränas allt ifrån obeväpnad kamp till beväpnad kamp med slag, sparkar, kast, grepp, frigöringar m.m.

Bujinkan ninpō-taijutsu, även känt som Bujinkan budō-taijutsu, bygger på nio traditionella japanska skolor för kampkonst, vilka har använts av samurajer och andra krigare i de otaliga inbördeskrig som härjade medeltidens Japan från 1100-talet till Japans enande 1603.

Därefter i fredstid så började krigare dokumentera sin kunskap och föra traditionerna vidare från att oftast ha varit endast muntliga traditioner.

Hatsumi Sōke

Hatsumi Masaaki började träna Budo som 7-åring. När han var 27 år gammal träffade han Takamatsu Sensei. Han tränade med honom i 15 år fram till hans död 1972. Han ärvde följande nio skolor som utgör Bujinkan Dojo Budo-taijutsu.

Bujinkan Dojo

Kort efter Takamatsu Senseis död grundade Hatsumi Soke organisationen Bujinkan Dojo. Han reste världen runt och instruerade (han var i Sverige sex gånger mellan 1988 och 1998).

2019 så pensionerade han sig och lämnade över de nio skolorna till 8 Japaner. Bujinkan Dojo lever kvar genom de många Dai Shihan som tränade med Hatsumi Soke och behåller kontakten med de 8 nya stormästarna i Japan.

Träningen sker företrädesvis på traditionellt sätt, men den funktionella aspekten poängteras ständigt. Detta gör att kampformen fortfarande är levande i det moderna samhället. Kort sagt, traditionell budō för kropp och själ i nutid.

Som kampsystem täcker Bujinkan budō-taijutsu såväl obeväpnad som beväpnad kamp. Metoderna inbegriper slag, sparkar, kast, grepp, frigörningar, bland mycket annat, både som stående och markkamp.

Den beväpnade kampen tränas med traditionella japanska redskap så som stavar, svärd, spjut, japansk hillebard m.fl. Rörelse, distans, positionering och timing betonas istället för hastighet och styrka.

Träningen börjar oftast med gemensam uppvärmning och stretching, på avancerade träningar kan uppvärmningen vara enskild. Konditions- och styrketräning samt längre stretchingsövningar uppmuntras eleven att göra vid sidan av träningstid med instruktör för att få ut maximalt med teknisk undervisning.

Sedan fortsätter träningspasset med fallteknik som också är en del i uppvärmningen. Fallteknik (taihenjutsu-ukemi) är oerhört viktigt i Bujinkan för att lära eleven att kunna ta emot en teknik utan att skada sig.

Säkerhet är viktigt och får inte underskattas. Därefter tränar man på allt ifrån grundtekniker till avancerade tekniker, t.ex. slag, sparkar, kast, grepp och fastlåsningstekniker. En mot två eller flera motståndare. Även vapentekniker tränas, försvar mot olika vapen osv.

På längre sikt, efter att ha tränat en stund och vunnit instruktörens förtroende får eleven börja träna alla typer av vapen. Traditionella vapen som ingår är t.ex. knivar och svärd, korta pinnar, batonger, korta och längre stavar, spjut, hillebard, rep och kedjor, m.m. Även försvar mot modernare vapen som pistol, tårgas m.m. praktiseras.

Kort sagt kan vad som helst användas som vapen i försvar. Poängteras bör att vapenträning aldrig får ta överhand inte ens för de som tränat en längre tid.

Gradering i Bujinkan

I Bujinkan Dojo ges grader mer baserat på investerad tid i dojon. Graderna ska ses som en uppmuntran att träna hårdare och till slut känna sig värdig graden. Inte en grad som bevisar hur väl någon kan försvara sig i en skarp situation, vi tränar en krigskonst och inte en sport.

道場訓 Dojons Lag

1. att veta att tålmodighet kommer först
2. att veta att människans väg föds ur rättvisa
3. att ta avstånd från girighet, lättja och egensinne
4. att erkänna vemod och oro som naturligt, och att eftersträva det orubbliga hjärtat
5. att inte avvika från lojaliteten och den broderliga kärlekens väg, och att alltid utforska djupare in i budons hjärta

Att följa dessa fem punkter ovan är Dojons lag

SHIKIN HARAMITSU DAIKOMYŌ: Varje ögonblick är heligt och kan bringa nyckeln till den universella upplysning vi söker.

Dessa Ord inleder all träning och är en ceremoniell hälsning som skall tas på fullaste allvar och koncentrationen skall vara maximal. Översättningen ovan är en enkel tolkning av innebörden och inte en översättning. Det går inte att göra en enkel översättning, läs nedan för att mer förstå innebörden.

詞韻 SHIKIN 

är är förnimmelse och harmonin som uppfattas av hjärtat när man förenar två motpoler in/yō (yin/yang). Det är också ett Buddhistisk ord som förstärker det man säger. Det sägs att ordet SHIKIN innehåller fyra kvalitéer vi bör sträva efter att uppnå;

1. Ett medlidsamt hjärta som uttrycker kärlek för allting
2. Ett ärligt hjärta som följer den rätta vägen
3. Ett öppet hjärta som följer naturen
4. Ett målmedvetet hjärta som är engagerad i alla uppgifter

”Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv.” Från Tomas Tranströmers ”Preludier”.

Hatsumi Sensei menar att detta Shikin föder positivitet och pålitlighet hos oss.

波羅密 HARAMITSU 

har en buddhistisk ursprung (paramita på Sanskrit). Det refererar vanligtvis till träningen som leder till nirvana, en buddhas upplysning, vilket är ett permanent tillstånd av spirituellt uppvaknande som överbryggar gränsen mellan liv och död. Idén bakom de sex paramita är; frihet från en missunnsam hållning, smärta och avundsjuka och de bygger upp tålamod i förhållande till omvärlden.

六波羅蜜 ROPPARAMITSU (ROKU HARAMITSU). Inom buddhismen finns det sex paramita genom vilka man uppnår upplysning.

1. 布施波羅蜜 FUSE HARAMITSU (dana paramita) – Generositet och barmhärtighet
2. 自戒波羅蜜 JIKAI HARAMITSU (shita paramita) – Civilkurage och mod
3. 忍辱波羅蜜 NINNIKU HARAMITSU (kshanti paramita) – Tålamod och tolerans
4. 精進波羅蜜 SHOJIN HARAMITSU (virya paramita) – Energi och ansträngning
5. 禪定波羅蜜 ZENJO HARAMITSU (dhyana paramita) – Meditation och uppvaknande
6. 智慧波羅蜜 CHIE HARAMITSU (prajna paramita) – Intuitiv direkt visdom

Hatsumi Sensei påpekar att detta Haramitsu fostrar uppriktighet, lojalitet, mod och trohet hos oss.

大光明 DAIKŌMYŌ 

betyder ordagrant det stora starka ljuset och symboliserar skenet av ens goda hjärta. Det är upplysningen från vårt undermedvetna, till vårt mentala medvetande och beskrivs som; ljuset från ditt hjärta. Inom buddhismen är det ljuset av buddha. Upplysningen kan komma när som helst som en blixt ifrån klar himmel, därefter klappar vi händerna för att symbolisera denna blixt.

Hatsumi Sensei menar att Daikōmyō får oss att respektera varandra oberoende av ras, religion, åsikter eller kön. Det föder förståelse hos oss.