Prolog
Ur den Hemlige Mästarens blod
Ett liv utan liv skall födas
Att offrast på den grå världens bord
Så att mörkret får ljuset att blöda.
Ur Skuggornas Profetia – av Profeten Emanuel
Han hade letat i flera år….
…Inte bara i storbritanien utan närmast hela världen.
Han var trött och sliten, just hemkommen från den senaste efterforskningsresan som än en gång varit resultatlös.
Så gammal han kände sig!
Ansiktet var fårat, brunbränt och väderpinat.
Den vakna blicken hade för länge sedan ersatts av den trötta uppsyn som nu mötte honom i badrumsspegeln.
Håret var så gott som helt vitt, axellångt men alltid kammat bakåt och uppsatt i en prydlig hästsvans.
Hade inte hårfästet krupit lite högre upp på hjässan?
En ny engångsrakhyvel i vaccumförpackning låg på den vänstra kanten av handfatet.
Han gned sig i ansiktet och suckade.
Invant och helt utan entusiasm genomförde han sedan sin morgonritual.
Först öppnade han rakhyveln och flyttade den till den högra sidan av handfatet.
En ny hotelltvål låg på hyllan bredvid spegeln. Även den öppnade han och lade bredvid hyveln på den högra sidan av handfatet.
Så satte han i proppen och tappade upp hett vatten.
Noggrant tvålade han sedan in vänster och höger kind, hals, haka och överläpp i nämnd ordning med en helt ny rakborste.
Han tog hyveln och började med vänster kind, ett drag och sen skölja hyveln, vidare höger kind, därefter hals sedan hakan och till sist överläppen.
Alltid medhårs och med sköljning mellan varje drag.
Han hade ibland funderat på att anlägga ett bockskägg men det hade aldrig blivit mer än en flyktig tanke. Han hade rakat sig på samma sätt varje dag i snart sextio år och ansåg att han var för gammal för att ändra det nu.
Det enda som egentligen förändrats var frisyren som i hans ungdom alltid varit propert kortklippt.
Sen han påbörjat sitt sökande hade frisörbesöken upphört.
Han skar själv av håret med en kniv om det blev för långt.
Efter en snabb kontroll att passet och plånboken låg kvar i vänster innerficka.
Tog han nyckeln och gick ned i hotellreceptionen och checkade ut.
När han så äntligen fann henne var hon inte mer än en tiggare på gatan…
…en last för samhället.
Hon levde en dag i taget på andra människors sopor och de pengagåvor hon fick slängda till sig från nedlåtande förbipasserande.
Hon bar skitiga, slitna jeans som hade sett sina bästa dagar och en svart munkjacka med texten ”Liverpool” broderat över ryggen.
Det svarta håret var långt, flottigt och stripigt i långa tovor och hade nog inte sett en kam på flera år.
Hon satt på kortänden av en parkbänk vid Trafalgar Square och åt fish ’n Chips ur en ihoprullad tidning.
Duvorna flockades kring hennes fötter och då och då slängde hon en pommes frites till dem.
Hennes blick var vaksam mot alla som gick förbi och särskilt mot poliserna som patrullerade runt torget.
Hon litade inte på någon annan än sig själv.
Han hade aldrig sett henne förut ändå visste han direkt vid första ögonkastet, att det var henne han letat så länge efter.
Men det var ingen slump att de skulle träffas just där, just då.
Det var ödet…
Fredrik Borgersen tränar i Kaigozan Dojo. Han skriver en Fantasy roman som han publicerar löpande på sin blog. Följ med på ett spännande äventyr i Vår värld och drömmarnas rike – skugglandet… http://the-soul-of-a-sword.blogspot.com/
Thanks. Thanks for putting up this. Its always cool to see someone educate the world.